It's fucking tea-time!

Nej, det blir inte jävla te. Jag tänker klaga! Jag tänker klaga på bitterhet (vilket jag lider av för tillfället) och jag tänker klaga på hur folk prioriterar i livet. Varför bryr jag mig då, jo för att jag alltid drabbas av folkets konstiga prioriteringssätt (enligt mig), blir sårad och lämnad i analysering och bitterhet. Precis som nu.
Det är en ofantlig tur att det finns några människor med fötterna på jorden iallafall, sådana som kan vara till hands, vara trevliga och bete sig normalt!

Slut på bitterhet, ska sluta klaga. Det gör ingen lycklig, men nu ska jag göra mig själv på lite bättre humör genom att hitta någon som vill ge mig en kram.


Det är förresten vår ute och mitt i nostalgin släpper jag en gammal bild!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0